Logitech Z523

Var på Elgiganten och kikade runt i dag och fann då ett snyggt 2.1 datorhögtalarsystem

från Logitech, Z523, för 600 spänn. Finns i vitt och svart och jag började genast syna det

i sömmarna. Det visade sig att det lät mer än OK och att det har RCA-ingångar (linjekälla)

på den välbyggda subwoofern, detta fick mig att börja fundera: Då kan man ju använda

systemet som sovrumsstereo, inkopplad analogt till Humax-boxen! Jag knallade över till

Kjell & Co och köpte sista lådan direkt...

Väl hemma så visade det sig att jag hade helt rätt. Inkopplat via RCA-kabel från boxen, med

TV:ns volym på noll, så är det bara att sköta volymregleringen digitalt med Humax-fjärren.

Låter hur bra som helst och fyller sovrummet med såväl bas som övriga register. Det går

att spela tillräckligt högt och systemet åker åttor kring Panasonic-skärmens mediokra

högtalare. Fasen, 600 kr för ett aktivt system med detta ljud och denna flexibilitet

får direkt årets Tram Award av mig. Ett strålande kap! Kanske Årets julklapp oxå?

Premier League 2010/2011

Äntligen! Om några timmar sparkas Premier League igång, på White Hart Lane, med det förväntade toppmötet Tottenham-Manchester City. En extra intressant öppningsmatch, mellan två lag som förra året slogs om den fjärde Champions League-platsen till allra sista omgången och det var som bekant mitt favoritlag Tottenham som drog det längsta strået.

Den bragden lär man knappast göra om i år, då det ser oerhört tufft ut i det förväntade toppskiktet. Manchester City har genom Sheikh Mansour bin Zayed Al Nahyan genomfört mängder av spektakulära värvningar inför säsongen och allt annat än en plats bland The Big Four vore ett rungande fiasko, kanske kan dom t.o.m. vinna ligan? Ingen omöjlighet då det finns en del frågetecken utspridda bland huvudfavoriterna och då särskilt i Chelsea.

Visst, bland de fyra bästa hamnar man förstås men att försvara dubbeln lär bli tufft, för att inte säga omöjligt. Genrepet i Community Shield på Wembley såg i alla fall oroväckande ut, förlusterna av Cole och Ballack känns tunga. Främsta utmanaren Manchester United ser däremot oerhört starka ut, även i år, och värvningen av mexikanen Javier Hernandez kan mycket väl bli en dundersuccé. Derbyna mot City blir Premier League-säsongens höjdare!

Utöver dessa tre lag finns en bunt som kan irritera vilka som helst av guldfavoriterna och trots att såväl Arsenal som Liverpool känns aningen svårbedömda, så har bägge Big Four-lag definitivt kapacitet att utmana topptrion. Liverpool har mest att bevisa och vad gäller Arsenal så kan värvningen av Marouane Chamakh kanske göra skillnaden. Tottenham, Aston Villa och Everton räknas också in i kampen om den fjärde CL-platsen, om nu Arsenal eller Liverpool underpresterar.

I princip resten av lagen riskerar att bli indragna i bottenstriden, där nykomlingen Blackpool - laget som aldrig vunnit någon serie - känns som given jumbo. Newcastle har däremot hyfsade chanser att klara sig kvar, då man i alla fall är den i särklass starkaste nykomlingen. West Bromwich, Wolves och Wigan lär också få kämpa för livet medan West Ham och Bolton bör kunna höja sina placeringar i år.

Nåväl. Söndag 22 maj spelas sista omgången och då är mitt tips att Manchester United säkrar ligatiteln, hemma på Old Trafford, genom att slakta redan nedflyttningsklara Blackpool. Sir Alex, Giggs, Scholes, Van der Saar och Neville tackar sedan för sig - en epok är slut och redan 2012 är man dömda till att nöja sig med att vara stans näst bästa lag...

My first Mercedes

Ända sen jag var liten har jag drömt om att äga en Mercedes.

Förmodligen till viss del beroende på min sköna finska släkting Antti, som dels lät mig köra moped som 10-åring och dels tog ut mig på finska raggarsvängar i diverse amerikanska slagskepp genom barndomen och de tidiga tonåren. Den bil som imponerade mest på mig var dock hans Mercedes, en ljusgrön 230 med skinnklädsel och stjärna på kylaren. Vi kallade oss för tyska raggare och jag glömmer aldrig känslan av berusning som bilturerna runt torget i byhålan Kiuruvesi framkallade.

När jag så småningom köpte min egen första bil så blev det en Saab 99, då hade jag inte ens körkort. Saaben såldes och tids nog tog jag mitt kort i en Opel Ascona, som min dåvarande svärfar lärde mig hantera med bravur. Min första "riktiga" bil blev en Opel Rekord Coupé 1900, senapsgul med svart vinyltak. Den bilen älskade jag som om den vore en Mercedes, fast det var det ju inte. Den var bara tysk. Det blev ett par tyska bilar till på 80-talet, en Audi 80 samt en Audi 100, innan jag växlade in på ett japanskt spår och köpte en Toyota Corolla. Sådär fortsatte det sedan, olika bilar av olika fabrikat - men ingen Merca.

Inte förrän nu, 23 år efter att jag klarade uppkörningen i Hallsberg så blev det till slut en Mercedes och det var egentligen inte meningen, nu heller. Hade liksom tänkt mig en ny Skoda Fabia, Ford Fiesta eller nån annan ny bil för ca 120 000 kr då jag plötsligt fick upp ögonen för A-klass. Igen. Den provkörde jag redan 1999 men tyckte den var bedrövlig, vilket den oxå var. Nya A-klass, som kom 2004, hade jag dock inte ägnat en tanke förrän jag såg att priserna på nästan nya ex. var sensationellt låga och läste recensioner som alla sade samma sak: Nu är A-klass så bra som den borde varit redan från början.

Åkte ut till Hedin Bil och provkörde - och blev oerhört imponerad. Vilken bil! Den kändes som en riktig Mercedes, till skillnad från skämtet som välte åtta år tidigare och höll på att knäcka MB. Jag fick griller i huvudet, läste allt jag fann om bilen och tog med Nongyao på ännu en provkörning. Sedan fanns ingen återvändo, bilen skulle bara bli min.

Nu har jag haft den svarta pärlan i min ägo i drygt en månad och varje gång jag sitter bakom ratten känner jag känslan, den där märkliga berusningen som Anttis 230 framkallade hos mig för ca 30 år sedan. En känsla av flärd, av kvalitet, av raffinemang, som jag aldrigt upplevt i en av mig ägd bil tidigare. Jag fattar att ingen bryr sig eller vrider på huvudet när jag kommer farandes men det skiter jag fullkomligt i, för mig är bilen en RIKTIG drömbil och dessutom en högst förnuftig sådan. En vanlig bil i Golf-klassen men med grym kvalitetskänsla, väghållning, flexibilitet och fenomenal komfort.

Känslan är att jag nu har hittat hem och det skulle förvåna mig mycket om jag någonsin köper en bil av ett annat fabrikat igen. Skulle jag i framtiden inte ha råd att köra Mercedes, så har jag förmodligen inte råd med någon annan bil heller. Då får det bli en EU-scooter istället, vilket inte alls är något dumt surrogat...

Sleeping like a king!

Innan vi åkte till Thailand i juni så beställde vi en lyxig kontinentalsäng för, förhållandevis, dyra pengar. Vi var hjärtligt trötta på den påvra liggkomfort som min ungkarlssäng erbjöd så när Kungsängen annonserade ut Sofiero så provlåg vi denna - blev imponerade och slog till. Att vi beställde den komplett med tygklädd sängbänk och sänggavel betydde att leveranstiden blev en månad, vilket passade bra då vi ändå skulle ha semester.

Väl hemkomna från Thailand så levererades sängen hem på avtalad måndag och vi monterade ihop ben och gavel i ett nafs. Fint blev det och liggkomforten närmast kunglig! För mig alltså. Nongyao var efter några dagar inte fullt lika nöjd, hennes medelmjuka säng visade sig vara för mjuk för henne. Det tog ett par veckor innan vi kom till skott och utnyttjade deras s.k. Sov Gott Garanti och böt ut hennes säng mot samma som min, dvs. en medelfast och nu är vi helt enkelt otroligt nöjda.

Jaha, tänker du kanske. Och? Jo, syftet med denna lilla konsumentstory är att lyfta fram företaget i fråga. Eftersom deras sängar verkligen är sällsynt prisvärda (vi provlåg en Dux för flerdubbla beloppet utan att förstå mervärdet), att servicen är utmärkt och för att allt verkligen ingår i deras priser. Tänk om vi hade köpt "fel" sänghalva hos Hästens? Tror knappast det bara hade varit att byta ut den ena dubbelsängssidan, utan att det hade kostat en slant.

Det här med liggkomfort är förstås en smaksak men jag har svårt att se hur någon - som väljer rätt hårdhet - skulle kunna bli missnöjd med en säng som t.ex. nämnda Sofiero. Okej, den kostar sina modiga pengar med det gör sannerligen konkurenternas oxå. För att få en riktigt skön och välbyggd kontinentalsäng från Hästens, Dux m.fl. så behöver de flesta ta ett saftigt banklån - helt i onödan. Och billigare sängar? Tja, det går förstås att sova i en dubbelsäng för > 5000 kr men då sover man knappast kungligt...

Hi, my name is...

Detta med namn är inte alltid så lätt. Fram till 1995 hette jag Stefan Hans George Eriksson och allt var frid & fröjd. På sommaren det året gifte jag mig och tog då hennes efternamn, något som för mig kändes helt naturligt (eftersom Fridefors är och förblir ett finare och ovanligare efternamn än Eriksson).

Nåväl, jag trivdes bra med mitt nya efternamn och att vi alla i familjen hade samma. Då jag sedan under flera års tid recenserade musik, skrev krönikor om musik, hifi etc. så kändes det extra fint att se all text signerad "Stefan Fridefors", det fanns ju ingen annan med det författar-klingande namnet. Det var JAG.

Då jag 2008 bestämde mig för att skiljas hade jag inte en tanke på att överge mitt tagna efternamn, det hade liksom blivit en stor del av min identitet. T.ex. på mitt arbete kallar mina kolleger mig nästan alltid för "Fridefors" och jag trivdes som sagt bra med såväl namnet i sig, som med att dela det med mina söner. Nånstans därefter började namnbekymren.

Då jag och Nongyao bestämde oss för att gifta oss, så kom namnfrågan upp igen. Vad skulle vi heta? Min första tanke var att hon för min del gärna får heta Fridefors men det stoppade myndigheterna direkt, tydligen så får man inte dela ett taget namn. Återstod då valet mellan att behålla våra resp. efternamn, eller att ta till oss ett gemensamt - som då inte får vara Fridefors.

Nongyaos efternamn gick bort snabbt, av främst praktiska skäl, och då återstod Eriksson. Inga bekymmer tänkte vi och skickade blanketterna till vigselförrättaren, som sedan vigde oss och lade papperna på närmsta brevlåda. Två veckor senare ringer en dam från Skatteverket och förklarar att namnändringen borde ha gjorts INNAN ansökan om det gemensamma efternamnet...

För att göra en lång historia kort så slutade det med att Nongyao behåller sitt efternamn och istället tog Eriksson som mellannamn. Jag tog vara på strulet och passade på att inte bara ta tillbaks Eriksson, utan dessutom att skrota mina två mellannamn: Hans och George. Något jag många gånger tänkt på, då dessa namn bara tenderar till att komplicera saker och ting.

Slutet gott men jag ska villigt erkänna att jag nånstans sörjer att mina söner inte heter samma som jag längre. Något att fundera på kanske, den dagen just du står i begrepp att välja ditt- eller din partners efternamn?